Google forms underlättar vardagen

form

Jag har valt att låta eleverna skriva sina bokrecensioner online i Google forms. Det går bra, mycket bra faktiskt. Ändå bättre är att resultatet sparas i ett excel-aktigt dokument i bakgrunden. Det går att spara ner till min egen dator. Väl där är det enkelt att lägga till en kolumn extra i excelarket för ”betygsbedömning”. Sedan är det bara att skapa kopplingen mellan Word och Excel så att jag kan få en rapport där elevens recension finns med tillsammans med min egen bedömning. Kan det bli enklare? Jag önskar att jag testat detta tidigare med tanke på hur mycket tid jag sparar i rättning. Jag kommer nog att skapa alla enklare läxförhör i Google forms i framtiden.

Vad tycker då eleverna? De är glada. Det finns, teoretiskt sett, hur mycket plats som helst att skriva på. De får hjälp med stavningen och dessutom ser det snyggt och prydligt ut när de är klara. Det enda som saknas är en funktion att få in bilder på ett bra sätt.

Redan nu har jag en läxuppgift utlagd i kemin, metaller:
https://docs.google.com/forms/d/1kL3bYtfXAjosz__sr-EmHuR-fXASAZ9nTJeWR1ciLPA/viewform

Jag har inga planer på att rätta något som kommer in längre eftersom mina egna elever är färdiga med sidan, men du kan ju alltid pröva själv och se hur enkelt det fungerar.

Annonser

Unikum är skit!

Förmiddagskurs, jag gick verkligen in i detta med öppet sinne och goda förväntningar, men vad säger man om ett system som man:

  • Kan skapa ämnesmatriser men inte länka dem till eleverna
  • Inte bedöma individuella mål, bara skolverksmål
  • Inte kunna skriva i textrutorna där eleven skall bedömas före utvecklingssamtal
  • Inte kunna fylla i ”emoticons” som visar hur eleven är i sociala situationer
  • Inte kan få fram kontaktuppgifter till barn eller föräldrar

Unikum-piloternas förslag var att jag skulle byta från Internet Explorer 11 till Firefox… Kan ju säga att det inte fungerade ändå. Exakt samma fel bestod. varför skall vi lägga ner så mycket tid för att lära oss ett system som inte fungerar???

unikum

Klassblogg i år 5

Jag undervisar i teknik i år 5, förutom undervisningen i år 6. Femmorna har sett att sexorna har en klassblogg genom Webbstjärnan och vill inte vara sämre, så de har tjatat och tjatat om att jag skall lära dem hur man gör en blogg.

Så idag, sista tekniktimmen före lovet, satte jag igång. Jag tog upp varför man gör en blogg, att den kan ha olika teman, att de två största verktygen för bloggar är Blogger och WordPress och visade dem exempel på skillnader och likheter. Jag vsade vad ”Webbstjärnan” är och hur den fungerar liksom de olika tävlingskategorierna. Jag visade andra bloggar inom Webbstjärnan så att de kunde jämföra.

När lektionen var slut frågade jag om det var något de undrade över och då hördes en flicka utbrista: ”Men du lovade att du skulle lära oss hur man gör en blogg, men det gjorde du inte!”

Nu har de en vecka på sig, totalt, att komma på ett namn till sin klassblogg, och eventuellt ett tema för bloggen. Sedan skall jag lära dem hur man gör för att skriva inlägg i bloggen. Då lär de sig ”på riktigt”. De är så fantastiska i den åldern. Allt skall vara här och nu. Jag hoppas bara inte att de glömt vad jag gick igenom med dem idag om fjorton dagar när vi sätter igång.

Ninjor-i-pyjamas och Webstjärnan

ninjor-i-pyjamas.se

Nu är klassbloggen uppe. Jag ville att de skulle ha et tema för sin blogg, för att maximera chanserna till någon form av vinst, men det ville inte klassen. Bara att välja namn tog en stund, men man kom överens om http://ninjor-i-pyjamas.se

Vi har ordnat den genom ”Webbstjärnan”, något jag kan rekommendera varmt. De har en suverän support för ovana bloggadministratörer, man tävlar med bloggen så det finns chans att lassen får litet pengar i klasskassan, man får utrymme hos dem att lägga upp bilder o.dyl. och dessutom står de för domännamnsregistreringen. Se själv: http://www.webbstjarnan.se/

Förhoppningen är väl att de skall skriva litet vettiga saker i bloggen, men risken finns att det blir litet ”nöjespark” över den. OM jag kan få elever som helst inte skriver något alls att lägga ut texter på bloggen har den trots allt uppfyllt ett syfte. Dessutom kan jag lägga ut bilder på sådant eleverna gjort så att även föräldrarna får en chans att se vad vi egentöligen gör på skolan.

Linoit.com och elevdemokratin

Jag provade ett gratissystem för att  ge alla elever en chans att säga vad de vill. Man sitter vid en dator och kommentarerna kommer upp som post-it lappar på en anslagstavla. Eleverna fattade funktionen rätt snabbt, tyvärr hade de litet svårare att förstå tanken med den. Efteråt fick jag radera en del snuskiga ord och fåniga kommentarer men när jag vaskat fram guldkornen, litet som att vaska guld i slasken, fick jag fram en del åsikter och kommentarer som var riktigt bra.

Jag skapade en anslagstavla per fråga och det var rätt smart med tanke på hur många post-it lappar som eleverna skapade.

Bild på hur det var innan rensning, en av sex olika anslagstavlor:

Linoit.com i praktiken

Och hur den blev till slut:

http://linoit.com/users/ingemarwiklund/canvases/surr

Det fanns en liknande webplats förr som heter corkboard.me men den har tyvärr bytt ägare och är inte gratis längre. Linoit är i praktiken samma sak och kan varmt rekommenderas om man kan ha 1 till 1 system med eleverna i klassrummet.

Bygga egen router?

Jag har ständiga problem med elevernas ovana att arbeta i en nätverksmiljö. De loggar in lokalt på de gamla bärbara datorerna men då får de inte automatiskt tillgång till sina mappar. För att logga in direkt i domänen krävs det att de använder klassrummets accesspunkt, men de saknar rätt certifikat. Istället blir det ett ebarmligt inloggande när de måste logga in separat för att komma åt sin mapp, logga in separat för att komma ut på gästnätet och logga in separat för att kunna skriva ut. Och när de små liven loggat in på gästnätet tappar de kontakten med det lokala nätet, liksom kontakten med personliga mappar och skrivare.

Jag har sneglat på min gamla Chieftec miditower som står i ett hörn hemma i lägenheten och samlar damm. Egentligen skulle jag kunna konfigurera den som lokal inloggningsserver till eleverna och samtidigt använda den som router mellan Uddevalla kommuns nät och gästnätet. Då skulle jag få det bästa av två världar, men om kommunens IT-tekniker upptäcker att jag öppnat en bakdörr rakt in i kommunnätet lär de väl få blodstörtning – och jag får väl traska iväg till arbetsförmedlingen.

78 meter TP-kabel

Tradera är bra. För att få så många av de gamla laptopsarna ut på nätverket som möjligt köpte jag in en rulle CAT-5 TP-kabel på auktion. 78 meter för 120:- + kontakter gör att det blev rätt billigt. Den klipptes ner till sex längder på 10 meter var av eleverna, en sådan kabel når alla punkter i klassrummet. Återstoden fick bli en monsterkabel på 18 meter som fick ligga kvar på rullen efter det att kontakterna klämts på. Med 24-ports switchen och de andra, litet kortare, TP-kablarna borde vi kunna få ut alla laptops vi har så att eleverna alltid kan logga in på sin egen profil, oavsett om de har en gammal eller en ny laptop som de jobbar på.